Turskidor i Vålådalen 2025 - Dag 1

Med siktet inställt mot Stendalsstugorna har jag tagit täten när vi lämnar bilarna bakom oss i Vålådalen. Tomas och Sofie ligger tätt i ryggen denna soliga och fina vinterdag. Det har varit några rejält blåsiga och blöta dagar tidigare under veckan men nu har vi äntligen kunnat ge oss iväg.

Sofie färgglad som vanligt.

Fin utsikt söderut.

Efter någon kilometer och en del slit med pulkorna över snötomma partier undrar Tomas om vi verkligen är påväg mot Lunndörrsstugan. Det visar sig att snötillgången mot Stendalsstugorna är allt för dålig och därför blev Tomas och Sofie rekomenderade Lunndörrsstugan istället, men den informationen kom inte hela vägen fram så bara att vända tillbaka när missförståndet uppdagats. Tur att Tomas upptäckte felet tidigt och att vi bara hann skida knappa kilometern i fel riktning, som jag trodde var rätt.

Jag och Sofie. Foto: Tomas.

Tomas och solen.

Tomas och Sofie.

De första två kilometerna mot Lunndörrsttugan är något slitsamma med pulkan då stigningen är ungefär hundra höjdmeter. Därefter kommer vi upp på lite mer platta myrområden med en riktigt fin utsikt mot de mäktiga fjällen söderut och då klockan början närma sig lunch blir det bra med en matpaus här.

Tunt med snö på en del håll.

När solen skiner är det svårt att inte vara glad.

Snöttillgången på myrområdena är betydligt sämre än där träden skuggat och skyddat för vinden, men det är ändå tillräckligt för att ta sig fram även om vi på vissa ställen får ta sidospår från den kryssmarkerade vinterleden. Vattendragen är öppna på många håll, men det går bra att skida trots att vi vid något enstaka tillfälle får en ordentlig skidtvätt i klart fjällvatten. 

Tomas och Sofie skidar i regnet.

Solen har skinit på oss hela förmiddagen, men någon timma efter lunch drar mörkare moln in med en del lättare regnskurar då termometern visar några plussgrader.  

Vi närmar oss Lunndörrsstugan.

Framme vid Lunndörrsstugan har regnet upphört då vi reser tälten och säkrar upp dem ordentligt inför nattens blåsoväder. Jag kan nyttja en del fjällbjörkar som säkringspunkter och här är bra med snödjup för att gräva en grop i förtältet. Allt blir så mycket bekvämare när man kan sitta mer normalt i tältet.

Tältresning på gång. Platsen var dock för blåsig så mina grannar flyttade en bit bort.

Här sover jag i natt.

Efter den obligatoriska vedeldade bastun samt lite kvällshäng i stugans kök är det dags att krypa ner i vintersäcken och avsluta den här dagen som trots en del regnande varit klart över förväntan. Visst har det varit isigt och bart på sina håll men vi tog oss fram relativt smidigt trots förutsättningarna.

Tomas skidar i kvällsljuset.

Välfyllt kök.