Ivan Hedlund: Höga Kusten

Lofoten regnade bort även denna sommar så jag styrde bilen söderut efter att ha tillbringat några (bastu)dagar hos kusinerna i norr. Sanna kom med båten till Umeå där vi också tältade för natten vid en fin liten badplats i skogen innan vi dagen därpå fortsatte vidare mot Höga Kusten. Tomas och Sofie visade sig vara med husbilen i Arkösund men körde spontant norrut då de hörde var vi var. Kul för oss, för nu blev vi helt plötsligt fyra istället för två.

Sanna säkrad och klar på Skuleberget.

Skulebergets röda led. Lätt som en plätt för den som har lite klättervana.

Tomas något nervös på den röda leden, men det gick ju galant.

Totalt stannade vi lite drygt en vecka här, som mestadels bestod av paddling men också en del via ferrata på Skuleberget samt lite vandring. Även om kusten här är riktigt fin är det glest mellan öarna så det blir tyvärr lite transportsträckor vissa bitar med kajaken. Har man bara vinden i ryggen gör det förvisso inte så mycket men nu fick vi en del seg motvind längs vägen, särskilt påväg mot Högholmen. Bastu hittade vi dock på ön samt Mjältön och vid Skuleberget Havscamping där vi också påbörjade vår paddling. En bra plats där man kan tälta gratis vid den intilliggande badstranden samt parkera bilen. Här finns också en vattenkran.

Första tältnatten vid Holmsund (Umeå).

Badplatsen vid Veåsand. Här finns bord, toalett, rinnande vatten och en fin utsikt.

Påväg mot Mjältön.

Topptur på Sveriges högsta ö - Mjältön - , 236 m.ö.h.

Ljung på Mjältön.

Höga Kusten har länge varit på agendan att besöka lite mer noggrant, så det passade bra att det inte blev något Lofoten den här sommaren heller. Mjältöns topp besökte jag åtminstone när jag paddlade förbi här sommaren 2015, men så mycket mer hann/orkade jag inte. Förutom att besöka toppen även denna sommar rörde vi oss lite mer på land i Skuleskogens nationalpark. Vi besökte det populära turistmålet Slåttdalsskrevan, men till skillnad från alla andra tog vi stigen från Näskebodarna där vi landat med kajakerna. En klockren plats om man vill kombinera paddling med vandring till skrevan samt gå en betydligt mindre trafikerad stig.

Restaurangbesök på Ulvön.

Bärplock längs vägen till Slåttdalsskrevan.

Slåttdalsskrevan.

Sanna i en folktom Slåttdalsskreva. Stunden varade någon minut innan där var fullt med folk igen.

Sanna vid Slåttdalsskrevan.

Tomas och kaffemuggen vid Slåttdalsskrevan.

Kajakturens sista tältnatt på västra sidan av Mjältön.

Sol och bad vid Mjältön.

Sanna övar med eldstålet.

Eldmys på Mjältön.

Lyxfrukost.

Mjältöns västra strand - Sundsbodarna.

Vi fick en lugn och fin paddling på hemvägen.

Lite annorlunda vyer än platta Österbotten.

Sofie i sin röda plastkajak.

Kläder på tork vid Veåsand.

Högbondens fyr blev även den outforskad då jag paddlade Sveriges kust, så vi passade på att göra en dagsutflykt dit sista dagen med start från Bönhamn. Vi strök först kusten en bit söderut och landade sen på östra sidan av Högbonden då vågorna tryckte på från sydväst. Otroligt exponerad kust här och fantastiskt fina karga klippor, speciellt på östra sidan av Höglosmen norr om Högbonden. Vi hade dessutom en skön vind i ryggen som gjorde paddlingen där väldigt enkel och underhållande. Om du är här i krokarna så passa på att besöka fyren som jag trodde var Sveriges högsta, men tydligen "bara" tvåa på listan med 75m lyshöjd över havet. Etta på listan är Kullens fyr i Skåne, men vinner endast med lite drygt 3m och är ju dessutom på fastlandet. I kartan här ovanför ser du även turen ut till Högbonden (som ligger ett par mil söder om Mjältön).