Långfärdsskridskor på Sälöfjorden

I fredags var jag tvungen att åka ner till Göteborg i jobbärenden och om man suttit fyra timmar i bil enkel väg är det ju dumt att inte passa på att åka skridskor, särskilt nu när isarna här uppe i Bergslagen är snötäckta sen länge. Tomas och Sofie stod för husrum och efter att ha snurrat runt på en plogad 7,5 km-slinga på sjön Uspen under lördagen fick vi nys om finfina havsisar på Sälöfjorden dit vi tog oss på söndagen. Bilderna är tagna med min trötta och vinterskygga telefon, så kvalitén är därefter.

Jag på fin stöpis. Foto: Caroline Henriksson.

 

Tomas med vinden i ryggen.

Dagen bjöd på soligt vinterväder och en ihärdig nordostlig vind som bitvis hämmade vår framfart, men som gav bra fart när vi vände våra blickar söderut. Vid Äggdal skymtade vi Gert Wingårdhs sommarställe på håll innan vi rundade Tofta udde och fortsatte norrut in bland de mindre öarna, bl.a. Närsholmen som är en personlig favorit där jag tältat vid ett par tillfällen samt under min Sverigepaddling.

Tomas och Sofie.

Många skridskoåkare hade letat sig hit denna dag och vi träffade även på Mikael och Caroline mot slutet som tog några bilder på mig i farten, bl.a. den första i det här inlägget.

 

Det blev en härlig heldag på isen med lunchstopp, några fikapauser samt ett solbad i södra änden av Kråkerön i lä för vinden.

Tomas njuter i solen.

På hemvägen möttes vi av ett stort räddningspådrag i Kovikshamn vilket la sordin på den goda stämningen. Någon hade sett kläder och utrustning intill en öppen vak i närheten av hamnen och dykare började leta. Efteråt fick vi veta att de kvarlämnade föremålen härrörde från en tidigare händelse. Lyckligtvis kom ingen till skada den här gången, men det gäller att ha stor respekt för isen och alltid ha med sig åtminstone isdubbar.