Helgelandskusten, dag 7: Tomma-Nesna

Distans: 18 km
Total distans: 107 km
Paddeltid: 4 h 17 min
Paddelväg: klicka här

Varma kastvindar rycker i tältet när solen går upp strax innan tre. Det är för varmt att låta dörren vara stängd men för blåsigt för ansiktet att ha den öppen. Lösningen blir att låta myggnätet på ena dörrhalvan ta vind för ansiktet och öppna upp andra dörrhalvan vid benen helt för luftcirkulationens skull. Har aldrig känt behovet av den knepiga tältkonfigurationen tidigare men just nu är det helt rätt.

Dags att lämna denna fina plats.

Tidvattnet är på väg in vilket underlättar avfärden, det motsatta innebär mer bärande förstås. De knepiga kastvindarna vi hade på Lovund kommer också här med jämna mellanrum men då vi rundar Tomma och kommer ut i vinden blir det bättre.

Tomas på Tommas norrsida.

Efter ett lunchstopp i en någorlunda skyddad vik har vi sen helt öppen paddling sista biten mot Nesna. Vinden är på väg att vrida och under någon timme får vi väldigt lugna förhållanden.
Nu är det ganska öppet hela vägen till Nesna men vindarna är snälla med oss idag och vågorna likaså.

Lugnt och fint.

Vi passerar en större laxodling som är en ganska vanlig syn i området. Själv undviker jag odlad lax så gott det går då jag vet vilken smutsig industri det är, men att se en odling på nära håll är ändå spännande. Just när vi passerar odlingen utfodras laxen samtidigt som några ur personalen håller extra koll på oss paddlare. Kanske misstänker de vi är miljöaktivister, med all rätt.

Jag och Sofie norr om Tomma. Foto: Tomas Karlsson.

Efter allt vi sett under veckan blir sista biten in mot Nesna tämligen tråkig. Bergen är plattare här och avstånden längre. Dessutom har vi tidvattenströmmar rakt mot oss långa stunder och det känns som vi paddlar i sirap. Nästa gång blir det som sagt start vid antingen Stokkvågen eller på någon utav öarna, för hit skall jag definitivt igen.

Schejk-mössan på och stadig blick framåt. Foto: Tomas Karlsson.

Efter att vi tömt kajakerna passar jag på att ta en dusch på campingen och påbörjar sen den drygt 100 mil långa vägen ner till Bergslagen med planerat tältstopp på lämplig plats. Tomas och Sofie stannar kvar en natt och fortsätter sedan Norgeäventyret norrut, men för mig slutar det här. Vi ses förmodligen nästa år igen!

Helgelandskusten, dag 6: Lovund-Tomma

Distans: 28 km
Total distans: 89 km
Paddeltid: 5 h 30 min
Paddelväg: klicka här

Klockan är åtta på morgonen, men trots det sover Tomas och Sofie för fullt. Konstigt, de är alltid uppe tidigt men är väl extra slitna så jag stänger av mitt larm och slumrar vidare tills klockan nästan slagit tio. Det visar sig att mina kamrater gick upp strax efter att klockan ringde så nu är mina morgonrutiner försenade med över en timma, men tur jag är snabb för deras försprång är snart borta och ungefär i samma stund börjar det utlovade regnet. Alla kastar ner packningen i kajakerna och ordningen blir förstås därefter. Vi är på vattnet strax efter elva, trots min försovning.

Glada miner, trots regnet.

Väl på vattnet är det helt vindstilla medan regnet tilltar allt mer, men i kajaken och med kapellet på är man alltid lika skyddad. Vi paddlar över Lovundvika i betydligt lugnare vågor denna gång och sen vidare in i Sleneset en annan väg än den vi tog i onsdags. Regnet som vräkt på oss ett tag har nu slutat helt och solen tittar fram igen. De tvära väderväxlingarna är tydligen typiska här uppe. Man får helt enkelt räkna med allt och klä sig därefter.

Intressanta formationer vid Sleneset.

En bit efter Sleneset har vi vinden i ryggen och paddlar snabbt och lätt mot Tomma där vi finner kanske resans finaste sandstrand och tältplatser uppe på berget som slår det mesta. Det här blir en bra avslutning på en mycket fin paddelvecka.

Egen beach på Tomma.

Går det att få det så mycket bättre?

Även om vi var inställda på lite svalare temperaturer innan vi kom hit så är det nu sommar på riktigt och termometern visar 25 grader, men i vattnet är det inte mycket mer är 15. Trots det hoppar Tomas i och badar helt utan hämningar likt ett barn.

Ingen fisk den här gången.

Två tält med utsikt.

Ett stort gäng tärnor nyttjar kvällsljuset och fiskar i viken medan vi äter middag. För egen del blir det sojakross i kokosmjölk med grönsaker och risnudlar. En mycket god rätt som håller länge i värme, ja den är nog resans godaste om man bortser från restaurangbesöken. Det blir helt enkelt en sån där kväll med alla rätt; trevligt sällskap, kanonfin lägerplats, god middag och strålande väder. Imorgon paddlar vi sista biten till Nesna.

Whisky-drickande med utsikt.

Här sover jag gott!

Helgelandskusten, dag 5: Dagstur till Træna

Vandringsväg: klicka här

Kastvindar skakar tältet mitt i natten och jag vaknar av skrammel utanför. Gasolköket har jag likt en amatör lämnat ute och det har nu börjat sprida sig i vinden. Locket har flugit iväg ett tiotal meter och sanden yr överallt när jag i bara kalsonger samlar ihop alla delar.

Hurtigbåt från Lovund till Træna.

Vinden har lagt sig när jag vid niotiden kliver ur tältet. Solen skiner och det är redan en bra bit över 20 grader. Tomas och Sofie som i vanlig ordning nästan är färdiga med sin frukost kollar tidtabeller och planerar dagen. De vill till Træna, de öar som hela tiden skymtats vid horisonten mot väster. Jag skulle egentligen inte ha något emot en riktig vilodag, men färja ut och några kortare promenader låter inte så jobbigt. Dessutom får man ju uppleva något nytt.

Blåsigt på båten.

Något snabbare än vårat kajaktempo.

Med snabbfärjan från Lovund tar det knappa halvtimman till Træna, eller rättare sagt Husøy för själva ön med topparna heter Sanna och dit måste man ta sig med en mindre anslutningsfärja som visar sig ha avgått ungefär i samma stund som vi får reda på det. Vi får med andra ord spendera några timmar på Husøy innan färjan tar oss till de spektakulära topparna på Sanna, som egentligen är det enda man ser på håll. Den högsta toppen heter Trænastaven (338m) och kräver lite klättring så vi får idag nöja oss med en av de lägre topparna.

Hus-seightseeing på Husøy.

Sanna med Trænastaven i bakgrunden.

Træna består av flera mindre ögrupper, totalt lite över 1000 öar som befolkades redan för 9000 år sedan. På Sanna är det endast två personer som är fastboende idag och det är kanske inte så konstigt med tanke på avstånden och avsaknaden av butik. Däremot finns här en NATO-station på toppen med namnet Gompen och vägen dit är asfalterad som under 300 meter går rakt genom berget så ficklampa är nödvändigt för att se var man sätter fötterna. Tomas och Sofie stressar på som om det brann i häcken så på bara 30 minuter är vi uppe på toppen efter att vandrat ca. 2,3 km och lite drygt 200 höjdmeter. Hela vägen upp kommer man dock inte då stationen på toppen är inhägnad.

Vy från Gompen med tunneln som kommer ur berget.

Sanna från ovan.

Tomas och jag tar en alternativ väg tillbaka via Kirkehellaren som är en spektakulär grotta rakt in i berget. Namnet är förståeligt för grottan är smal, hög och längst in står en stor sten likt ett altare. Det är också här man brukar hålla konserter under den omtalade Trænafestivalen. Træna har i övrigt ett rikt kulturliv och det finns flera intressanta installationer att besöka, bl.a. badstugan som designats av svenska Anders Jakobsen och placerats på Husøys västsida.

Jag poserar på altaret i Kirkehellaren.

Vi har en färja att passa så besöket vid Kirkehellaren blir ganska stressigt, ändå springer Tomas iväg likt en bergsget till ytterligare en grotta ett par hundra meter sydväst om platsen. Jag passar på att vila och tar några extra kort. Sofie som tog tunneln tillbaka väntar redan vid båtkajen, men vi hinner dit i god tid och tar sedan färjan tillbaka till Husøy.

Dønnamannen sett från hurtigbåten.

På Husøy hinner vi äta en god och med norska mått ganska billig fisksoppa innan hurtigbåten för oss tillbaka till Lovund igen denna högsommardag som visar sig bli närmare 28 grader. Tälten står kvar orörda i Hestvika även denna kväll som på sedvanligt vis avslutas med lite whisky och solnedgång över öarna vi nu sett på nära håll. Imorgon börjar vi återigen paddla.

Træna sett från Hestvika på Lovund.

Helgelandskusten, dag 4: Topptur på Lovund

Vandringsväg: klicka här

Idag är det vilodag, i alla fall för överkroppen, men så mycket till vila i övrigt vet jag inte om det blir då vi planerar bestiga toppen. Vi har åtminstone enats om en sovmorgon, men trots det är Tomas och Sofie uppe med tuppen som vanligt. De är i princip färdiga med sin frukost när jag lagar gröten och lyxar med några hjortron jag plockade igår.

Lyxfrukost i det fria.

Solen strålar för fullt och vindarna är svaga när vi börjar vandra mot Lovund hotell för att lämna in lite ombyte i deras förråd. Middagen är nämligen inbokad till kvällen och då vill man ju vara nyduschad och fräsch efter en heldag på berget.

Grästak på Lovund.

Vägen till toppen går till en början ganska flackt längs Lovunds östsida. Strax innan Nøvvika, där vi tänkte tälta igår, går man ner ca. 70 höjdmeter till sandstranden och kort därefter börjar en brant stigning mot toppen, men det finns kedjor att hålla sig i på de mest besvärliga partierna.

Vilopaus

Segelbåt i Nøvvika. Delar av Sju systrar uppe till höger.

Många är på väg till toppen denna fina dag och vi möter en del som vänder tillbaka p.g.a. den branta lutningen, några av dem tillhör svenskgänget vi såg på Kvitvær igår.

Glada "bergsbestigare".

Utsikten på toppen, 623 m.ö.h., är magnifik och vi ser våra tält som små prickar nere i Hestvika. Træna i väster är inte heller det så tokigt sett härifrån.

Ser du våra tält i Hestvika?

Det tog oss ca. 2,5h från hotellet till toppen och ungefär 1h kortare på hemvägen. Vi får tips om puben Emaus som skall ha flera hundra olika ölsorter och efter en varm dag på fjället är det svårt att motstå frestelsen. 125 NOK kostar min öl och särskilt god var den inte heller, så besöket blir lite av ett antiklimax för min del. Sofie var inte så nöjd hon heller. Ibland är det bättre att gå på säkra kort än att prova något nytt, men med ett så imponerande utbud är det svårt att låta bli.

Lovund sett från ovan.

Trerättersmiddagen gör i alla fall ingen besviken, trots priset. Fisk till förrätt och huvudrätt, allt annat vore ju helgerån med tanke på var vi befinner oss. Det blir en mycket bra och trevlig avslutning efter en slitsam dagstur. Mätta, nyduschade och med möra ben tar vi oss till Hestvika och kryper in i tälten.

Helgelandskusten, dag 3: Kvitvær-Lovund

Distans: 26 km
Total distans: 61 km
Paddeltid: 5 h 52 min
Paddelväg: klicka här

Trots utlovade 10 m/s i nordlig vind är tältet helt stilla på morgonen. Tvärtom mot gårdagens kyliga och blåsiga avslutning är det idag sol och i princip bleke. Tidvattnet är påväg in så våra kajaker är placerade lagom långt från vattnet där de packas för att minimera de tunga lyften. Tajmar man morgonrutinerna rätt skall man i princip inte behöva släpa något alls och idag lyckas vi alla ganska bra.

Inga 10m/s här inte.

Sleneset är ett gytter av avlånga öar som påminner väldigt starkt om Bohuskusten, men med den stora skillnaden att fjällen reser sig i horisonten samt tidvattnet förstås. Här är det lätt gjort att gå vilse på sjökortet så det gäller att hela tiden följa med så man inte hamnar fel för det kan snabbt bli långa omvägar p.g.a. öarnas utformning. Dessutom är det flera partier som blir helt torrlagda vid ebb vilket innebär att man kan bli inlåst under lågvatten.

Sleneset sett från toppen på Lovund.

Vi kommer in i Sleneset samtidigt som högvattnet och väljer därför en av de grundare bitarna. Vinden har börjat tillta och blåser nog just nu enligt prognos. Här inne är vi dock väldigt skyddade mot vågorna och har dessutom tidvattenströmmen med oss.

Sleneset med Lovund i fjärran.

Mitt i den kritiska och grunda passagen har någon byggt en mindre bro som blockerar vår väg så här tvingas vi lyfta våra fullpackade kajaker. Därefter går paddlingen vidare ut på djupare vatten och i riktning rakt västerut mot Lovund. Nordanvinden trycker på och vågorna tilltar i utkanten av Sleneset. Tomas lugnar oss med att det förmodligen inte kommer gå så mycket större sjö än så här ute på Lovundvika som måste korsas innan vi når Lovund. Jag ser på sjökortet hur stora djupen är där ute och är inte alls övertygad om att vågorna kommer hålla sig, men säger inget.

Tomas och Sofie pustar ut i lä för vind och vågor.

Som jag befarat blir överfarten tämligen stökig men alla är vana paddlare och har varit ute i betydligt tuffare förhållanden, så ingen fara på taket än så länge. Vid fyren Oterværet skyddar öarna igen och nu kan vi vrida kajaknosarna söderut med god vind i ryggen. Planen är att tälta på Lovunds sydsida i Nøvvika för att få lä för vinden, men väl på plats hittar vi inga plana tältplatser i det höga gräset och kastvindar kommer med jämna mellanrum ner längs berget. Dessutom konstaterar vi att solen kommer försvinna snabbt här p.g.a. berget.

Nøvvika sett från ovan.

Trots en lång dag på vattnet tar vi beslutet att paddla till Hestvika på Lovunds västsida som enligt utsago skall vara en fantastisk plats. Kastvindarna löser hela tiden av varandra och påminner om väderfenomenet Bora i Kroatien där jag seglat vid ett par tillfällen. Drygt en kilometer innan Hestvika blåser nordanvinden rakt mot oss och sista biten in blir svettig, men en fin sandstrand och gräsplätt i blickfånget ger extra energi.

Stor fin gräsmatta vid Hestvika.

Lovunds egna gräsklippare.

Lovund är känt för sina Lunnefåglar och varje år återvänder en koloni på uppemot 200 000 fåglar. De kommer i stora svärmar från havet med näbbarna fulla med fisk och flyger rakt ovanför våra tältplatser. På en klippa i närheten kan vi se dem ännu bättre, men intill boplatserna får man inte röra sig så några närbilder lyckas jag tyvärr inte få.

Här var det fisk!

Lunnefåglar i kvällsljuset.

Sofie kryper in i tältet mot kvällen medan jag och Tomas spanar solnedgången över Træna. Några skvättar whisky på det gör dagen fulländad. Imorgon planerar vi gå upp på toppen då vädret ser ut att bli strålande.

Træna, lunnefåglar och solnedgång.

Helgelandskusten, dag 2: Tomma-Kvitvær

Distans: 20 km
Total distans: 35 km
Paddeltid: 5 h 12 min
Paddelväg: klicka här

Det blåser nordliga vindar idag så morgonen börjar tämligen lugnt då vi befinner oss på Tommas läsidan. Strax efter klockan 11 är vi på vattnet och börjar paddlingen norrut. Bakom de mindre öarna får vi skydd men när det börjar öppna upp sig tilltar vinden allt mer. Efter bara drygt en timma på vattnet framträder en fin sandvik som passar perfekt för en lunch. Här har vi skydd från vinden och kan fylla på med energi innan paddlingen norrut på Tomfjorden rakt mot vinden och vågorna.

Lummigt vid Tomma.

Jag håller igång kylskåpet under lunchstoppet.

Quinoa, fetaost, rödlök och avokado. Snabbt, enkelt och gott.

Tidvattenströmmarna drar i våra kajaker och skapar virvlar kring öar och grund. Tomas och Sofie är framför mig och plötsligt ser jag hur de driver snabbt åt höger för att kort därefter föras åt vänster med samma fart. Det är ovant att driva i olika riktningar och många gånger rakt mot vind och vågor. Motvind och motström gör paddlingen riktigt tröttsam och idag har vi lite av båda. Det är stunder som denna man verkligen uppskattar att komma fram och slå läger.

Svenskgänget på Kvitvær. 

Vid Kvitvær finns flera fina sandstränder och en stor vik som blir i princip helt torrlagd vid lågvatten. Ett större paddelgäng från Sverige med norska guider är här och har valt att bära sina kajaker över den långgrunda sandstranden. Vi väljer istället en av de brantare stränderna på norrsidan och får således betydligt kortare väg att bära, men är något mer utsatta för vågorna. Det finns även en fin strand på ön strax väster om denna plats där Tomas och Sofie tältat tidigare och som var avsikten för dagen, men vi valde Kvitvær då alla var trötta och ingen orkade leta.

Här gick vi iland. I förgrunden en av de norska guiderna.

Kvällen är blåsig och kall men regnet slipper vi och med lite kläder är ju kylan inget problem. De norska guiderna kommer förbi och vi konstaterar att en av dem har jag mailat angående sjökort några dagar tidigare. De uppskattar vår närvaro och undrar om det är en familjetur vi är ute på. Tomas och Sofie är förvisso några år äldre än mig, men riktigt så gamla att jag skulle kunna vara deras son är de i alla fall inte.

Fint ljus mot kvällen.

Solen tittar fram mot kvällen och vinden lägger sig något men tältet rycker och prasslar fortfarande. I sovsäcken är det behagligt varmt och jag somnar snabbt in efter en mödosam dag på havet.

Aftonrodnad ger vacker natt.

Helgelandskusten, dag 1: Nesna-Tomma

Distans: 15 km
Total distans: 15 km
Paddeltid: 2 h 52 min
Paddelväg: klicka här

En regnblöt tältduk är det första jag ser när jag vaknar på Nesna camping. Nattsömnen har varit mycket god, men kanske inte så konstigt då jag sov några ynka timmar natten innan och kört 75 mil under en hel dag längs Blå vägen för att komma hit. 300 NOK för tältplatsen var priset. Tomas och Sofie som är med på resan betalar 50 NOK mer för sin plåtis.

Startklara vid Nesna.

Helgelandskusten har länge varit på min önskelista och den här sommaren har jag äntligen tagit mig tid för att paddla här. Vägen hit är lång och krokig, men väl på plats väntar belöningen i form av fina vyer och stränder.

Blankt och fint.

Vi packar kajakerna och börjar paddla över spegelblankt hav med siktet mot Tomma. Det är för mig något helt nytt att uppleva fina fjäll från kajaken, paddling och fjällvandring i ett paket. Avstånden mellan öarna är relativt stora men hjärnan blir lurad av de höga topparna och allt ser mer kompakt ut än vad det är.

Tomas och Sofie framför Tomma.

Nesna är egentligen ingen optimal plats att utgå ifrån då det är relativt långt och öppet till den fina paddlingen. Stokkvågen är ett bättre alternativ, men vi valde dock att börja här för att ett par vänner, som hoppade av i sista stund, skulle ha möjlighet att hyra kajaker. Alternativt tar man bilfärjan ut till Tomma, Lovund eller Træna och har då direkt tillgång till fin paddling.

Kvällsbrasa på Tomma.

Havet ligger som en spegel långa stunder och paddlingen går lätt. Vi ser tumlare, havsörn och lunnefågel. På sydvästra delen av Tomma finner vi en fin plats där tidvattnet inte har en allt för stor inverkan, trots 2,4 m mellan ebb och flod. Tricket är förståss att hitta en strand som inte är långgrund för att slippa bära allt för långt, eller så tajmar man tidvattnet och går iland/lämnar vid högvatten, men då får rasten antingen vara ca. 12 eller 24 timmar.

Dagens middag.

När tälten är på plats går vi en kort promenad på ön. Här är i princip myggfritt och hjortronen målar marken rödorange, men tyvärr är nästan inga bär mogna. Drivved finns det gott om och mot kvällen tänder vi en brasa och njuter av utsikten. Det är väldigt ljust här uppe i norr och kvällen något kylig så brasan värmer skönt. Imorgon fortsätter färden norrut.

Sju systrar i fjärran.