Jag har länge haft åsikten att segling är en sak och kajakpaddling en annan och detta håller man isär. Har man även lika tokiga idéer som jag och funderar på att paddla hela Sveriges kust är segel dessutom inget tillåtet hjälpmedel, åtminstone inte i HBB:s regi. Min inställning till segel har varit svalt, men efter att paddelkompisen Juho Paaso kom förbi vår stuga en sommar med sitt kajaksegel har jag ändrat uppfattning. Det brukar ju ofta vara så, man har en förutfattad mening tills man verkligen testat.
Ett kajaksegel kan liknas vid en elcykel; det är sällan man bara sitter och seglar utan man paddlar fortfarande, men det går enklare (eller snabbare) i de flesta vindriktningar. Visst, blåser det lite hårdare och med vinden i ryggen kan kajaken ganska enkelt komma upp i 5-6 knop utan att röra ett finger.
Seglet i full blom på det stora blå.
Mitt segel är av märket SeaDog och modellen Commander 0.8m som via ett snabbfäste lätt går att plocka bort från kajaken. Seglet är på 0.8m^2 men kan revas ner till 0.6m^2 vid lite hårdare väder. Mannen som tillverkar seglen är en pensionerad vindsurfare och använder likadana dukar som sitter på vindsurfsegel. Kvalitén är på topp och dukarna starka, vissa av dukarna är t.o.m. vävda med kolfiber som förstärkning. Hightech-material med andra ord. En annan stor fördel är att man kan få seglet (nästan) i de färger som önskas.
SeaDog Commander 0.8m på kryss.
Seglet kommer med en aluminiummast som jag inte riktigt tycker passar på min Differ så jag kontaktade den mycket hjälpsamma Gunnar Winroth hos StaffanStaven för kolfiberrör i rätt storlek. Jag har använt deras dämpade skidstavar i flera år och är fantastiskt nöjd med dessa och passande nog håller kolfiberdelarna exakt samma mått som aluminiummasten på mitt nya segel, så bytet var enkelt.
Bygeln för infästning av staglinor köpte jag hos Clas Ohlson och fäste med hjälp av en cylindriskt bit som håller ett par muttrar och som passar perfekt inuti kolfiberröret. Att bara gänga direkt i kolfiberröret hade aldrig hållit för de laster som uppstår.
Seglet i nedfälld position.
Seglet fullt utslaget.
Det finns många olika varianter på hur seglet och alla linor skall fästas, jag gjorde ungefär som Juho men med några egna justeringar. Mina krokar är av nylon och tanken är att de skall agera som en svag länk istället för att skruvarna slits ur kajaken. Eventuellt byter jag dem till stålkrokar. EDIT: krokarna är för klena i sidvind så dessa har jag bytt till karbinhakar i rostfritt stål. Skruvarna för staglinorna satte jag precis på skarven, vilket jag insett kanske inte är den bästa platsen så något ovanför är nog en smartare placering för att undvika den svagare skarven.
Infästningen av en staglina. Krokar för staglinorna gör demonteringen enkel.
Fyra staglinor totalt varav två är infästa med skruvar. Notera gummicorden för dämpningens skull.
Alla linor är av bästa kvalité och kommer från tyska Liros. De tunnare 2mm-linorna jag använder för stagen är av modell Regatta 2000 och klassade för hela 2,7kN (270kg), så de håller nog långt mycket mer än nylonkrokarna. Alla övriga seglarbeslag är av det svenska märket Seldén och är givetvis också de av god kvalité. De som känner mig vet ju att jag inte köper något annat.
Skruvar och muttrar är inköpta i A4-kvalité från en välsorterad skruvåterförsäljare.
Seldén Valley Cleat CL241 AL med Liros Magic Pro 4mm-lina för att resa eller sänka masten.
Seldén BBB 20 enkelblock i fören samt ett för linan till bommen.
Seldén Cam Cleat 27 med linguide för bommen. Här med Liros Magic Pro 4mm-lina.
Vad ska man då ha seglet till? Som jag nämnde tidigare kan man paddla till lägre ansträngning alternativt hålla högre marschfart. Vid längre kajakäventyr är det nog en god kamrat men för mig passar det även bra då jag paddlar väldigt ofta mellan den ö där jag nu bor och fastlandet. Mina energinivåer är numera konstigt nog ofta i paritet med en soffpotatis så vid dessa stunder kan seglet komma till nytta. Jag har ännu inte hunnit använda seglet så mycket men har insett att det gäller att vara försiktig. Seglet kan lätt trycka ner dig i vattnet, särskilt vid byig sidovind. Testade att segla med 15m/s-vindar i ryggen vid ett tillfälle, men det kändes väldigt olustigt så ta det försiktigt och börja i svaga vindar. Återstår att se om jag också skall våga sätta borren i min Beaufort LV. EDIT: kajakseglet nu även anpassat för min Beaufort LV
Till sist ett filmklipp jag tog i 6-7m/s-vindar vilket ger en fart på ungefär 3 knop. Inte ett enda paddeltag, bara segling från hamnen till stugan med lastad kajak. Smidigt verktyg om man är trött och har medvind.
I helgen var jag till fyren Tankar med kajak för fjärde gången totalt, den här gången i finskt sällskap. Ännu har jag inte varit upp i fyren men den som spar han har. Paddlingen började i tjock dimma och avslutades i jobbig motvind på hemvägen. Där i mellan hade vi medvind och soligt väder.
Dimma i början satte navigeringskunskaperna på prov.
Lunchstopp med tankar i kulissen.
Somrig lunch.
Kajakerna parkerade i hamnen vid Tankar.
Fyren Tankar.
På ön finns en fin kyrka i miniformat.
Fyren Tankar.
Några kilometer söder om Tankar hittade vi en fin plats för klipptältning.
