Dag 77: Berghamn-Mjältön

Distans: 34 km

Paddeltid: 6 h 49 min

Total distans: 1 830 km

Dagssnitt: 23.8 km/dag

Vind: 3-6 m/s V

Vilodagar/inblåsta dagar: 14

Paddelväg: klicka här

 

Sover elva timmar i sträck och är riktigt tung i huvudet på morgonen, likt en respektabel bakfylla. Ja mamma, jag har intagit alkohol i lite större mängder under en del tillfällen, även om det var länge sen sist. Nu blir det en öl då och då, mest för den goda smakens skull och det stannar oftast vid en. Behöver man mer när det är den första som alltid är godast?

 

Hovs hallar i miniatyr.

 

Blåsten tilltog kraftigt igår kväll och ligger på hela förmiddagen, men skall tydligen lätta efter lunch. Ingen hets med andra ord då det är en del fjärdar som skall passeras. Fyller upp mina flaskor, men vattnet både luktar och smakar unket så väljer att satsa på Bönhamn istället och lever på den sista flaskan umeåvatten. Klockan hinner nästan slå tre innan jag fortsätter min färd. Den västliga vinden håller vågorna borta och ger mig fart intill öarna. Gör ett toalettbesök på Grisselskär och konstaterar att platsen är kanon för en natt eller två. Sanden är nästan svart och här finns en del fina plättar som skapta för ett tält.

Mörk sand på Grisselskär.

 

Passerar den spektakulära fyrplatsen Högbonden strax efter och funderar på om jag skall paddla ut för att kolla in Sveriges näst högst belägna fyr, men klockan börjar vara sen och jag har inte riktigt tid att vara turist idag. Når Bönhamn kort därefter och får ta det vanliga snacket med nyfikna badgäster. Vattnet här smakar kanon så det är med lätta paddeltag jag fortsätter norrut denna strålande sommardag. Magen är inte helt bra, det kniper och en lätt illamående känsla kommer och går. Ork har jag i alla fall och febern var borta i morse.

 

Bönhamn

 

Vinden avtar allt mer och jag närmar mig Mjältön, Sveriges högsta ö med hissnande 236 m.ö.h. Släng dig i väggen Norge! Solen har försvunnit bakom bergen när jag tar sikte mot den fina naturhamnen Baggviken på östra sidan av ön. Ett tjugotal båtar är prydligt uppradade och röken från bastun ger ett varmt (!) välkomnande. Ett finskt par kommer till mitt tält efter att jag är färdig med lägret och meddelar att bastun är varm och vattentanken fylld. Mannen är själv paddlare och förstår säkert hur uppskattat lite ånga kan vara efter en svettig dag på havet. Bastun är toppenfin med utsikt över hamninloppet. Värmen gör gott för mina stela muskler och tillvaron börjar vara så där enkel igen. Imorgon ser det ut att bli busväder så jag tänkte roa mig med en toppbestigning på förmiddagen och så gör jag ett försök i kajaken därefter. Om det är någonstans man ska vara inblåst så är det här!

 

Naturhamnen vid Mjältön.